och det slog mig som aldrig förr, att kärlek är en mäktig kraft. ja det slog mig att kärlek är en sport, så jag slog till dig lite mer, du var en klippa i min välnärda gräsmatta,du är en madröm som slår till i gryningen, så det slog mig som aldrig förr att kärlek är det starkaste drivkraften, ja det slog mig att kärlek är en sport.. så jag tvingade dig en liten bit mer. äkta kärlek är grym kärlek, och du slog mig, du slog mig så hårt, rakt in i hjärtat. och visst har jag varit med om en del men jag har aldrig vetat hur det känns när kärlek gör så att du stiger upp nedslagen med knytnävar som är beredda på mer. så det slår mig att kärlek är ett spel, och som i ett krig är det någonannans fel. så du håller mig med dina våldsamma hjärtslag, och inatt slog det mig i tystnad varför du älskar mig med våld

Det kom en dag för mig då jag grät tills jag kräktes. Grät för att jag hade blivit förådd. Kräktes för att jag hade förått mig själv. Ursinning för att jag hade stannat kvar. Avsmak inför tanken av allt jag hade utstått.
Att stanna vid någon för att du har glömt bort vägen hem. Att stanna vid någon som du älskar trots att den inte längre älskar dig. Att höra deras inre skrika för att du inte längre är vad dem vill ha. Men att ändå stanna kvar. Att höra dem säga orden, men vägra lyssna på någon än den lilla rösten inom dig. Den som ska finnas till för att hjälpa dig, men hur ska du hjälpa den att komma ihåg vad du känner när du inte längre vet vem du är?
Att komma till den mest avskyvärda punkten då du ifrågesätter hur du sitter. Undrar om han kommer att tycka om dig mindre om du säger si, eller om han kommer gå, om du säger så, om han kommer att vilja dra om du står på dig själv, och att hålla tillbaka orden och svälja stolthet och blod så att du inte skrämmer iväg det lilla av honom du har grepp kvar om.

Nu vill jag inget annat än att förlora dig. Nu vill jag verkligen att allt ska göra ont så att jag ska vinna tillbaka glöden jag alltid har haft inom mig. Att vara med dig har bara förstört det vackra hos mig, du gjorde mig bättrre ända till jag blev tråkig. Du blev kär i den destruktiva lina, du gav henne en ny värld och ett nytt hopp, så då var det inte mycket av det destruktiva du ville ha. Jag sa ju att du skulle älska mig tills det inte längre fanns något kvar att älska.

Mitt mörker var mitt glöd.
Mina demoner var min själ.
Min smärta var min vän.

Och du tog allt ifrån mig.

Sitter i köket med en stor kopp choklad och jobbar på min svenska c rapport, som håller på att ta kål på mig! Jag trodde att sista månaden skulle vara busenkel. Och det är den nog säkert: FÖR DEM SOM HAR GJORT DET DEM SKULLE HA GJORT. Tyvärr tillhör jag inte den packen. Istället har jag tillägnat min tid åt helt andra matters, som tyvärr nu har visat sig: not to matter, så det är dubbel trubbel. Aja, allt går att lösa, har suttit med arbetet sammanlagt 4 timmar och det börjar se ljust ut.

Jag stannade ända in i slutet.
Jag stannade tills det inte längre fanns någonting kvar att älska

Nu finns det inte längre någonstans där jag vill stanna

Fan vad trött jag är!! Efter skolan gick jag till heron och hämtade biljetter som jag ska överaska min lillasyster med (hungerspelen) tillsammans med mamma, sen så gick vi till Ikea och skulle köpa lite nya saker till badrummet för mamma är freak på att förändra hela tiden.. Vi kom precis hem och fick med oss lite mer än det vi planerat, fick en ny matta i smyg(älskar min luddiga matta) men min morsa slängde den idag och så köpte hon en som inte släpper hår så hon slipper dammsuga varje dag.. Aja, vi hämtade hem mat så ska käka! Mums

Ibland förstår jag inte vart fan jag får styrka ifrån. Jag är inte någon jävla problemlösare och jag är inte gud så att jag ska behöva föra andras talan. När jag var liten kände jag mig viktig för att människor, i synnerhet äldre, tyckte att det jag hade att säga hade värde, för att människor tyckte om och lyssna till min röst. Jag är varken vacker eller speciell, kanske en aning söt, så det var kul att få betyda något. Att få vara med och bestämma, säga, bli utvald till ansvarig, till klassordförande, till att vinna tävlingar, till reklam och teater erbjudande för att jag har "karisma"? För att jag lockar. Är charmig. Är mystisk. För att jag tydligen ska vara stark? Men sen fick jag större roller. Pendla mellan föräldrarna, vara den vuxna, ta ansvar, förklara för de som behövde förklara för mig. Är trött på stt vara en syndabock och en försvarsadvokat. Nu känner jag mig bara uttnyttjad, använd, förbrukad. Nu känns det som en plåga att behöva hjälpa till. Att man ringer till mig för att jag har något klokt att säga. Jag vill inte vara klok för någon annan än mig själv så låt mig vara. Att man frågar mig om svar när man inte ens själv förstår frågan.. Och så undrar alla varför jag kan vara så bitter trots att jag jämt är så glad och entusiastisk.. Låt mig vara era äckliga parasiter fixa era jävla fittproblem

Hatar att vara sjuk. Har spytt både idag och igår och det brinner i magen. Så ska ta och lägga mig nu. Kram

God morning! Var sjuk igår och idag är det INTE bättre.. Men ska dricka klart och börja fixa mig!

Either you die a hero.
Or you live long enough to see yourself
become the villain

        

Militärjacka. Fan vad snyggt. men hittar inga fina.. såg en på urbanoutfitters, men färgen är lite matt men den ser inte "gammal ut" så att det är snyggt, utan typ, dåligt tyg? haha.

Min musiksmak stannade vid 2005, efter det har det inte släppts något jag tycker om, på den "mainstreama" fronten. Annars lyssnar jag väl på indierock, indiemusik som låter som spelat på 80 talet men är ganska nytt.
Jag tror inte det finns någon som är lika kontroversiell som jag när det gäller musik haha.
Men vad heter dem här, Drake och Lil wayne och dem har ju en "grupp" young money tror jag dem heter (Oj dont kill me om jag har fel) dem är väl motsvarigheten till Murder INC! kommer ni ihåg dem? Fast dem var ju bra. vilket young whatever verkligen inte är!
Bjuder på två låtar från dem som ni alla bör minnas

Bara jag som dör lite? Absolut inte mina favoriter eller musik jag "lyssnar" på så, men det var på den tiden hip hop/rnb fortfarande räknades som musik. Sen är rappen inte deras starka front, för mig iaf som är en sån torsk på rap och så jävla petig..